Akademin för
utbildning, kultur och kommunikation
KURSHÄFTE
Språk i alla
ämnen för alla elever
Ht 2013 – ht
2014
|
Lärare:
Birgitta Norberg Brorsson
|
|
016 – 15 51 42 (arb.)
016 – 34 30 32 (hem)
0730 – 46 25 00 (mobil)
|
|
|
|
E-post: birgitta.brorsson@mdh.se
|
|
Detta
kurshäfte innehåller:
Kursplan ……………………………………………………….. 2
Litteraturlista …………………………………………………… 3
Schema …………………………………………………………. 5
Uppdraget
………………………………………………………. 6
Utvärdering
……………………………………………………... 7
Förslag på frågor att arbeta
med i projektet på skolorna ……….. 7
Förslag till innehåll i Adobe
Connect Pro-mötena ……………… 8
Kursplan
Språk i alla ämnen för alla
elever
”Lärare som undervisar i andra ämnen behöver ha grundläggande kunskaper
om språk- och kunskapsutvecklande arbetssätt i ämnesundervisningen.” (Ur: Regeringsbeslut 1:5 2013-02-21. Uppdrag att genomföra integrationsinsatser
inom skolväsendet)
Syfte och mål
Syftet med utbildningen är:
·
att
stärka kommuners och skolors förmåga att möta alla elever oavsett bakgrund,
·
att
stärka kommuners och skolors arbete med språk- och kunskapsutvecklande
undervisning i olika ämnen,
·
att
stärka det systematiska kvalitetsarbetet inom området språk-, läs- och
skrivutveckling,
·
att öka
språk-, läs- och skrivutvecklares kunskap om språk- och kunskapsutvecklande
undervisning,
·
att ge
lärare möjlighet att pröva och utveckla arbetssätt, metoder och strategier som
gynnar och stimulerar alla elevers lärande och språkutveckling.
Mål
Efter genomgången
kompetensutveckling ska språk-, läs- och skrivutvecklaren ha fått:
·
kunskap
om vardagsspråk och skolspråk,
·
kunskap
om ämnesspråkens betydelse för lärande,
·
kunskap
om andraspråksutveckling,
·
kunskap
om olika typer av texter och olika läs- och skrivstrategier,
·
kunskap
om hur läs- och skrivstrategier kan modelleras,
·
kunskap
om hur digitala verktyg kan användas i en språk- och kunskapsutvecklande
undervisning,
·
kunskap
om, och verktyg för, hur man systematiskt kan kartlägga/följa upp/analysera och
genomföra undervisningen,
·
kunskap
om hur lärare genom handledning kan stödjas och stimuleras till att
justera/ändra arbetssätt, metoder och strategier.
Målgrupp
Den primära målgruppen är språk-, läs- och skrivutvecklare
inom kommunerna i Sörmland och Västmanland. Under ledning av språk-, läs- och
skrivutvecklarna deltar verksamma lärare vid olika skolor i ett
utvecklingsprojekt.
Poäng
Kursen är inte poänggivande.
Innehåll
Innehållet utgår från det syfte, mål och riktlinjer som
anges i offertförfrågan från Skolverket daterad 2013-05-27 Dnr 2012:223. Utöver
dessa områden fastställs teman utifrån behov i kursgruppen.
I kursen ges verktyg och stöd för att kursdeltagarna i
samarbete med verksamma lärare i den egna kommunen ska kunna initiera och
genomföra ett utvecklingsprojekt i linje med kursens innehåll och intentioner.
En styrande tanke är att de mest grundläggande perspektiven
och aspekterna läggs först i utbildningsinsatsen för att göra det möjligt för
de deltagande språkutvecklarna och ”deras” lärare på respektive skola att så
tidigt som möjligt inleda det utvecklingsarbete som ingår i kursen. De
deltagande skolorna bestämmer själva inriktningen på utvecklingsarbetet, men
det bör utgå från och ligga i samklang med det syfte och de mål som anges.
Genomförande
Projektet inleds tisdagen den 1 oktober 2013 och avslutas
tisdagen den 2 december 2014. Det omfattar tio fysiska träffar inklusive ett
slutseminarium med slutredovisning från olika skolor. De fysiska träffarna äger
rum på eftermiddagarna kl. 13–16, på Mälardalens högskola, Drottninggatan 12,
Eskilstuna.
Vid varje kurstillfälle ges en kort föreläsning om det
aktuella temat. Läst litteratur diskuteras, liksom erfarenheter från det
pågående utvecklingsarbetet. Planeringen är preliminär och kan ändras om
önskemål och behov uppstår.
Förutom de tio fysiska träffarna kommer 4–5 E-möten via
Adobe Connect Pro att genomföras.
Varje deltagare ges möjlighet till kommunikation och
handledning under totalt 2 timmar under kursen.
Kommunikation via lärplattformen Blackboard kommer att äga
rum mellan sammankomsterna.
Under Mälardalens
kompetenscentrum för lärande (MKL) ska en webbplats utformas där information,
forskning, länkar etcetera kan läggas ut, det vill säga sådant som kan vara av
intresse för kursdeltagarna och de verksamma lärare som deltar i projektet. Även
en fokusgrupp skapas för språk-, läs och skrivutvecklarna inom regionen.
Redovisning
Vid den sista kursträffen ges en gemensam redovisning för spridning
av resultat och erfarenheter från de deltagande lärarna och skolorna.
Preliminär litteraturlista
Språk i alla ämnen för alla
elever
Axelsson, Monica
& Ulrika Magnusson (2012). ”Forskning om flerspråkighet och
kunskapsutveckling under skolåren”. I: Vetenskapsrådets rapport Flerspråkighet
– en forskningsöversikt.
S.
247–353. Laddas ner på: http://www.vr.se/download/18.7257118313b2995b0f2167d/1355394138985/Flerspråkighet+-+En+forskningsöversikt.pdf
Gibbons, Pauline (2010). Lyft
språket, lyft tänkandet – språk och lärande.
Uppsala: Hallgren & Fallgren.
Gibbons, Pauline (2013). Stärk
språket Stärk lärandet. 3
uppl. Uppsala: Hallgren & Fallgren. (Studiehandledning har tagits fram av Nationellt centrum för svenska
som andraspråk.
http://www.andrasprak.su.se/litteratur/facklitteratur/stark-spraket-stark-larandet-
1.81797 )
Hajer, Maiike & Meestringa, Theun
(2010). Språkinriktad undervisning – en handbok. Stockholm: Hallgren och Fallgren.
Lahdenperä, Pirjo & Lorentz, Hans (red.)
(2010). Möten i mångfaldens skola.
Lund: Studentlitteratur.
Löfving, Christina (2012). Digitala verktyg och sociala medier i
undervisningen. Stockholm: Liber.
Nilsson, Nils-Erik (2004). Elevforskning i grundskolan – orsaker,
problem, förslag. Lund: Studentlitteratur.
Skolverket (2012). Greppa
språket. 2 uppl.
Skolverket (2012). Få
syn på språket
Skolverket
(2011). Nya språket lyfter
Skolverket
(2011). Språket på väg (som ev.
underlag för samtal om språket med olika lärare).
Skolverket
(2012) Allmänna råd om systematiskt kvalitetsarbete.
Förslag på
valbar litteratur
Här ges förslag på valbar
litteratur, några med inriktning mot specifika ämnen.
Grevholm, Barbro (Red.) (2012).
Lära och undervisa
matematik: från förskoleklass till åk 6. Stockholm: Norstedt.
Jönsson,
Anders, Ekborg, Margareta, Lindahl, Britt & Löfgren, Lena (2013). Bedömning i NO. Grundskolans tidiga år.
Malmö: Gleerups.
Lundberg, Ingvar & Sterner, Görel (2006). Räknesvårigheter och lässvårigheter under de första skolåren - hur hänger de ihop?
Stockholm: Natur och kultur.
Nordgren, Kenneth, Odenstad,
Christina och Samuelsson, Johan (red.), 2012: Betyg i teori och praktik. Gleerups. Malmö.
Tovani, Cris (2004). Do I really have to teach reading? Penhouse Publishers.
Wellington, Jerry &
Osborne, Jonathan (2001). Language and
Literacy in Science Education. Maidenhead.
Berkshire: Open University Press.
Schema och planering
Dag
|
Tid
|
Sal
|
Lärare
|
Innehåll
|
Litteratur
|
Vecka 40 2013
|
||||||
Ti
1/10
|
13–16
|
E204
|
Bnn03
Malin Ekholm
|
Introduktion av kursen och av användningen av
Adobe Connect Pro
Vardagsspråk/skolspråk
Andraspråksutveckling
Introduktion av systematisk kartläggning
|
- Greppa språket
- Få syn på språket
|
|
Vecka 45 2013
|
||||||
Ti
5/11
|
13–16
|
E304
|
Bnn03
|
Ämnesspråkens betydelse
Stöd och stimulans till lärare i deras
förändringsarbete
Verktyg för uppföljning och analys av
undervisning
|
- Nya språket lyfter
- Allmänna råd om
systematiskt kvalitetsarbete
- Språket på väg
|
|
E-MÖTE under november
|
||||||
Vecka
49 2013
|
||||||
Ti
3/12
|
13–16
|
E304
|
Bnn03
Karin Taube
|
Läs- och
skrivstrategier
|
Gibbons
|
|
E-MÖTE
under januari (V. 4 el. 5 om olika läsmetoder)
|
||||||
Vecka 6 2014 |
||||||
Ti
4/2
|
13–16
|
|
Bnn03
|
Genrer och texttyper i olika ämnen
Modellering
|
Hajer & Meestringa
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Vecka 10 2014 |
||||||
Ti 4/3
|
13–16
|
|
Lena Rangne
Bnn03
|
Digitala verktyg i en språk- och
kunskapsutvecklande undervisning
Verktyg för att genomföra, följa upp och
analysera undervisning
|
Löfving
|
|
E-MÖTE under mars (Flerspråkighet?)
|
||||||
Vecka 15 2014 |
||||||
Ti
8/4
|
13–16
|
|
|
Tema fastställs utifrån behov i kursgruppen
|
Nilsson
|
|
Vecka 19 2014 |
||||||
Ti
6/5
|
13–16
|
|
|
Tema fastställs utifrån behov i kursgruppen
|
- Lahdenperä & Lorentz
- Axelsson & Magnusson
|
|
E-MÖTE under maj
|
||||||
Vecka 38 2014 |
||||||
Ti
16/9
|
13–16
|
|
|
Tema fastställs utifrån behov i kursgruppen
|
|
|
Vecka 45 2014 |
||||||
Ti
4/11
|
13–16
|
|
|
Uppföljning av kursen, summering, erfarenheter. Reservtid
Hur sprida arbetet på skolorna?
|
|
|
Vecka 49 2014 |
||||||
Ti
2/12
|
13–16
|
|
|
Slutredovisning av deltagarnas projekt
|
|
|
Uppdraget
Forskarnas uppdrag
Leda seminarier, ge föreläsningar, liksom handledning och
stöd till kursdeltagarna. Tillsammans med kursdeltagarna planera innehållet i
de kurstillfällen som vid kursstart inte getts ett specifikt innehåll. Vid
handledningen mellan kurstillfällena med kursdeltagarna diskutera frågor av
olika slag med anknytning till projektet. Planera tillsammans med
kursdeltagarna innehållet i, leda och genomföra Adobe Connect Pro-mötena.
Kursdeltagarnas
uppdrag
Delta i de kurstillfällen och de Adobe Connect Pro-möten som
kursen erbjuder. Läsa kurslitteraturen och reflektera över hur den kan användas
i utvecklingsarbetet i den egna kommunen. Vid behov utnyttja erbjudandet om
handledning. Planera och leda träffarna med de lärare i den egna kommunen som
ska ingå i utvecklingsprojektet. Tillsammans med dessa lärare utforma en
handlingsplan som ska fungera som stöd och riktlinje för utvecklingsarbetet. Vid
den gemensamma slutredovisningen presentera projektet tillsammans med de
deltagande lärarna.
Kursdeltagarna avgör tillsammans med berörd/a rektor/er hur
många lärare i olika ämnen som ska
ingå i utvecklingsprojektet. Ett rimligt antal kan vara 5–10 lärare, endera
alla från samma skola eller från flera skolor. I det senare fallet krävs dock
att minst två lärare per skola deltar för att utvecklingsprojektet ska få
spridningseffekt.
Tid för
kursdeltagarnas genomförande av uppdraget
För att kursdeltagarna ska ha möjlighet att genomföra
uppdraget är det viktigt att tid avsätts för resor till MDH, Eskilstuna, deltagande
i kursträffarna och Adobe Connect-mötena, inläsning av litteratur samt för
förberedelse och genomförande av utvecklingsprojektet i samarbete med verksamma
lärare i den egna kommunen. Tidsåtgången kan uppskattas till 200–250 timmar att
fördela över tre terminer; troligtvis kan ytterligare tid behövas. Varje
kursdeltagare bör diskutera tidsfrågan med berörd chef.
Fortsättning efter
projektets slut
Mot slutet av projektet är det önskvärt att kursdeltagarna tillsammans
med de lärare som ingår i projektet (och eventuellt också andra lärare på de
aktuella skolorna) och berörd rektor utformar en plan för hur lärdomar och
erfarenheter från projektet ska tas tillvara under kommande läsår.
Utvärdering av projektet
Projektet utvärderas på två sätt:
·
genom en skriftlig utvärdering med
kursdeltagarna i slutet av projektet
·
genom en enkät till dem som medverkar i den
gemensamma slutredovisningen
Förslag på frågor att arbeta
med i projektet på skolorna
Kartläggning av
utgångsläget
För att få information om utgångläget inför projektet kan
deltagarna förslagsvis göra en självvärdering. Exempel på frågor att ställa kan
vara:
·
Uppmärksammar jag språkliga aspekter i
undervisningen i mitt ämne?
·
I vilken utsträckning får mina elever läsa,
samtala om och skriva i min undervisning?
·
Hur får jag veta om eleverna förstått innebörden
av begrepp, vanliga ord etc?
·
Vilken kunskap har jag om språkets roll för
lärande?
·
Saknar jag någon kompetens kring språkets roll
för lärande som jag skulle vilja utveckla?
Förslag på utvecklingsfrågor
Språk-, läs- och skrivutvecklarna beslutar om vilken
fråga/vilka frågor som ska fokuseras i projektet. Här ges dock några förslag:
·
Vilket utrymme ges kompetenserna läsa, tala,
lyssna och skriva i min undervisning?
·
Vilka typer av texter använder jag i mitt ämne?
·
Vilka former av språkande (genrer) omfattar
texterna?
·
Hur undervisar jag om olika genrers typiska drag
i mitt ämne?
·
Vilken respons ger jag eleverna på deras skrivna
texter?
·
Hur använder jag digitala verktyg i min
undervisning? Vilka redskap får eleverna för att arbeta med digitala verktyg på
ett kunskapsutvecklande sätt?
·
Hur tar jag tillvara elevernas erfarenheter och
initiativ?
·
Hur ställer jag frågor? Vilket talutrymme ger de
eleverna? Hur följs frågorna upp?
·
Hur arbetar jag med elevernas läsning av texter
i mitt ämne?
·
Hur arbetar jag med ordkunskap och begrepps
innehåll i mitt ämne?
·
Vilket stöd ger jag eleverna för att de ska
klara läxorna? Hur följs läxorna upp?
·
Hur arbetar jag med de språkligt betingade
betygskraven som bland annat verben beskriva,
redogöra, dokumentera, utvärdera, reflektera, motivera ger uttryck för, så
att eleverna ges förutsättningar att klara minst lägsta godkända betyg?
Frågor att reflektera kring vid projektets
slut
·
På vilka olika sätt har jag kunnat ta tillvara
mina elevers kunskaper och erfarenheter i undervisningen?
·
På vilket sätt har projektet lett till att de
språkliga aspekterna uppmärksammas i min undervisning?
·
Vilka redskap har jag fått för att genomföra
undervisningen så att de språkliga aspekterna uppmärksammas?
·
På vilket sätt vilar mitt val av metoder i
undervisningen på vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet?
Förslag till innehåll i Adobe
Connect-mötena
·
Skriva
för att lära och lära att skriva i alla ämnen
·
Diskussion
om läst litteratur
·
Om olika
läsmetoder
·
Andraspråksundervisning
·
…
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar