torsdag 2 oktober 2014

Sammanställning av utvärdering okt-mars

Utvärdering okt –maj  Språk i alla ämnen för alla elever

Utvecklingsfrågorna

1.       Hur arbetar vi med läsning av olika texter i respektive ämne?

På alla skolor har Läsfixarna gjort entre. Pedagogerna berättar om att eleverna blivit mer delaktiga och engagerade i läsningen. Eleverna läser mer aktivt och kan själva ställa frågor till texten vilket ger en djupare förståelse av textens innehåll. ”Eleverna är med på tåget!” Eleverna och pedagogerna använder sig av ett gemensamt språk när de diskuterar sin läsning. Tex ”Reportern hjälper mig att få syn på hur andra elever tänker”
Pedagogerna känner att de har fått verktyg att undervisa mer medvetet med lässtrategier även  i sakprosatexter. Man använder sig av e x VÖL-diagram där eleverna får syn på sin egen kunskapsutveckling genom att koppla sin förkunskap till den nya kunskap som texten givit.

2.       Hur undervisar vi om genrers typiska drag?

På några skolor har man använt sig av ”Gibbons” cirkelmodell där man tar tillvara på den gemensamma förförståelsen i gruppen för att kunna skapa en modell för hur eleven på egen hand kan skapa text i den genren. På skolorna kopplas läsande och skrivande ihop och läser man exempelvis nyhetsartiklar så skriver man också den texttypen.

3.       Hur arbetar vi med ordkunskap?

På några skolor upplever pedagogerna att de har blivit bättre på att lyfta språket i alla ämnen. I olika ämnen har man tydliggjort både för eleverna vilka begrepp som är viktiga .Undervisningen är mer medveten kring begrepp och eleverna har blivit mer intresserade av nya ord och begrepp. Eleverna är hela tiden med och undrar/tänker/förklarar nya begrepp. Det har blivit mer självklart att fråga när man undrar över någonting.

4.      Hur utvecklar vi arbetet med IKT?

En skola har haft en arbetskväll där pedagogerna arbetat med olika IKT-frågor. På några skolor finns det inspiratörer inom området som stöttat både individuellt och i grupp. Pedagoger i de yngre åldrarna efterlyser datorer/ipads för att kunna utveckla IKT-arbetet. Pedagoger i de äldre åldrarna ser google drive som ett bra verktyg och hjälpmedel.

5.      Hur kan vi utveckla arbetet med respons på elevtexter, elev-elev, lärare-elev?

Se nedan!


Utvecklingsområden inför höstterminen

-          Hur får vi ”Läsfixarna” att införlivas i den vanliga undervisningen i alla ämnen?
-          Hur arbetar vi vidare med respons/bedömning på elevarbeten?
-          Hur använder vi de digitala verktygen på ett funktionellt sätt så att det blir bra verktyg i den vanliga undervisningen?

-          Önskemål om studiebesök på skolor där man kommit lite längre.

onsdag 4 juni 2014

Språk i alla ämnen - idrott och hälsa - orientering

Ur ämnets syfte och i de övergripande målen (kap 1+2) Eleverna skall utveckla förmågan att vistas i utemiljöer och naturen under olika årstider och få förståelse för värdet av ett aktivt friluftsliv. Eleverna ska få möjlighet att ta initiativ och ansvar samt utveckla sin förmåga att arbeta såväl självständigt som tillsammans med andra.

 I det centrala innehållet i kursplanen för ämnet idrott och hälsa står det att undervisningen i ämnet skall innehålla; "Att orientera sig i närmiljön och enkla kartors uppbyggnad. Begrepp som beskriver rumsuppfattning". Med detta som utgångspunkt planerade jag en orienteringslektion i åk 2-3.

 Min första uppgift blev att fundera över vilka viktiga begrepp jag ville att eleverna skulle få med sig. Begrepp som beskriver rumsuppfattning samt andra begrepp som hör till orientering. Jag ville att eleverna skulle använda begrepp som anger riktning och läge, att de skulle bli medvetna om begreppet "att passa kartan", "tumgreppet" mfl. Vi startade lektionen med att titta på en orienteringskarta över vår närmiljö. Vi funderade över färger, karttecken och skala.

Vi kopplade på Läsfixarna och läste förklaringarna till karttecknen. Här fick Detektiven arbeta hårt eftersom det fanns en hel del nya ord. Tillsammans pratade vi om hur viktigt det är att passa kartan så att den stämmer med verkligheten. Eleverna fick leta reda på skolan och utifrån deras förkunskap om skolans läge i förhållande till sjön Långhalsen, landsvägen och kyrkan fick de lägga kartan rätt - passa den. Eleverna fick agera Reportrar och ställa frågor utifrån karta och text. Varför är skogen markerat med vitt? Varför är det bra att känna till vad det är för slags mark? Vad skulle du ha gjort om du kom till det turkosblå på kartan? o s v.

På tavlan samlade vi lägesord som kan vara användbara när man pratar om en karta. E x under, över, bredvid, på, bakom, framför o s v.

 Vi övergick därefter till en enkel skolgårdskarta som vi tillsammans diskuterade kring. Var ligger skolan i förhållande till förskolan? Var ligger gymnastiksalen? o s v. Eleverna fick plocka fram Cowboyen och berätta vad de lärt sig om karta och karttecken innan det var dags för nästa steg. Att tillsammans med en kompis försöka hitta de kontroller som satt utsatta på r e s p karta. Jag uppmande eleverna att hjälpas åt och försöka använde de lägesord som vi tidigare samlat på tavlan. Att berätta för varandra var kontrollen ligger i förhållande till olika saker och även berätta hur de skall ta sig dit.
Elevaktiviteten var påtaglig. De uppmanade varandra att passa kartan och använde verkligen de ord jag uppmanat dem att använda. De sprang sig svettiga i sin iver att hitta alla kontroller. Varje kontroll ägde en bokstav som eleverna samlade på ett protokoll. När eleverna hittat alla kontroller fick de bilda så många ord de bara kunde komma på av de bokstäver de samlat. Extrapoäng för lägesord och ord som de kunde motivera var viktiga att använda i orientering.
Slutligen fick eleverna fundera på vad de tränat under lektionen och även berätta vad de lärt sig. Själv tänker jag på hur lätt det är att få syn på nya ord och begrepp och att få eleverna att använda dem bara man tänker till kring syfte och innehåll med lektionen. Att det dessutom numera är lätt att applicera våra välkända strategier även på idrottslektionerna. Våra Läsfixare är alltid med oss oavsett ämne!

torsdag 27 mars 2014

Språkutvecklande arbetssätt - språket i alla ämnen

Skolverkets lärmodul om språkutvecklande arbetssätt.

Ämnesspråk är nyckeln till elevers kunskapsutveckling i olika ämnen och därför en viktig fråga för alla lärare. Det innefattar att i både tal och skrift uttrycka och tolka begrepp, fakta och centrala tankegångar men också de känslor och åsikter som ämnet väcker. Alla språkliga färdigheter som att lyssna, tala, läsa och skriva berörs.

söndag 9 mars 2014

Inspiration med Körling

Onsdagen den 26 mars träffades vi 12 st pedagoger som brinner för skolutveckling och som har som gemensamt mål att arbeta språkstärkande i alla ämnen för att få en inspirationsstund tillsammans med den fantastiska inspiratören Ann-Marie Körling. Eftersom många av oss är förstelärare låg fokus på förhållningssätt och hur man på ett positivt sätt kan bemöta och förhålla sig till sina arbetskamrater som vi har i uppgift att handleda och inspirera.

Ann-Marie har under flera år i Skolverkets regi arbetat med att stötta och handleda pedagoger och hade många kloka tankar att dela med sig av. För det första är det viktigt att vara medveten om att förändring tar tid och att man måste försöka vara objektiv och saklig. Att man tar fasta på läroplanens innehåll och utgår från det i diskussionerna. För att kunna vara objektiv krävs att man dokumenterar det man ser, vad läraren säger/gör, elevernas aktivitet m m. Viktigt att fokusera på ett delområde i taget som pedagogen vill utveckla och försöka se på detta med så objektiva ögon som möjligt. "-Välja vilka ögon jag har på mig när jag går in i ett klassrum och observerar, ex hur arbetar denna pedagog språkutvecklande, hur presenterar hon/han nya begrepp" o s v .

Körling presenterade en arbetsgång att närma sig andra kollegor;

- Vad vill pedagogen ha för stöd?
- Kom och titta i mitt klassrum!
- Modella
- Pedagogen prövar minst 3 ggr
- Handledning utifrån innehåll och stöd i kursplan. Framhäva det positiva som händer i klassrummet.Feedback måste vara objektivt!

Våra hörnpelare att ha med oss:

- INGE HOPP
- GEMENSKAP
- INNEHÅLL

Vid tangenterna; Marie Trapp


måndag 3 februari 2014

Språk i alla ämnen - ett exempel

Vilka möjligheter som öppnas när man arbetar språkutvecklande och ämnesövergripande utifrån ett gemensamt tema - rymden.Vi har haft miniföreläsningar och bilduppgifter. Eleverna har fått tagit sig an faktatexter med hjälp av läsfixarna. Läslogg "Stjärnläsaren fakta" har varit ett fantastiskt stöd i parläsningen. 

Dessutom fick eleverna idag användning av vårt berättelseschema på ett lite annorlunda sätt. Utifrån vår upplevelse i gymnastiksalen igår fick eleverna idag använda berättelseschemat och planera en egen berättelse om en rymdfärd.


onsdag 8 januari 2014

Språk i alla ämnen - en idrottslektion

Kursplanens mål:

Idag var det dags att arbeta mot de mål i kursplanen som syftar till att förebygga risker vid fysisk aktivitet samt hantera nödsituationer på land och vatten. Jag ville dessutom fokusera på ord och begrepp för samtal om upplevelser av natur- och utevistelser. Det konkretiserade målet var att eleverna skulle få kännedom om issäkerhet och kunna hantera en nödsituation vid vatten vintertid. De skulle också förstå och kunna använda begrepp som "förlängda armen", "fördela kroppsvikt", "larma", svag is, is, nödställde m m.

Texten som vi valde att utgå ifrån var hämtad från svenska livräddningssällskapet och hette
"Emma på svag is"

Före läsningen:
Före läsningen tittade vi på rubrik och bild och förutspådde vad texten kommer att handla om. Vi funderade på vilken typ av text detta skulle kunna vara och vi plockade fram våra förkunskaper genom att vi diskuterade vad vi vet kring issäkerhet m m. (Spågumman)

Under läsningen:
Jag läste därefter texten högt för eleverna och de fick följa med i texten. Jag uppmanade dem att säga till om det var något nytt ord som kom upp under läsningen.(Detektiven) Ett uttryck som kom upp var "isen hade precis lagt sig". Vi läste om och läste vidare och kunde komma fram till betydelsen utifrån sammanhanget. De nya ord och begrepp som jag ville att eleverna skulle ha med sig vid lektionens slut stannande jag upp vid oavsett om eleverna reagerat eller inte. Jag skrev upp dessa på tavlan.

Efter varje sida stannande vi upp och eleverna fick ställa frågor på innehållet. (Reportern) Eftersom vi arbetat mycket med detta ställdes frågor på alla frågenivåer och eleverna fick hjälpas åt att svara. Genom detta arbetssätt bearbetade vi textinnehållet mycket noggrant tillsammans.

Efter läsningen:
Efter läsningen uppmanade jag eleverna att två och två sammanfatta texten med hjälp av de nyckelord som stod skrivna på tavlan. (Cowboyen) Det blev full aktivitet i klassrummet och jag kunde gå runt och lyssna, ställa följdfrågor vid behov, hjälpa till genom att ge eleverna orden först, sedan och tillsist.

När eleverna sammanfattat parvis var det dags att knyta ihop säcken. Jag samlade de på mattan på golvet och frågade vad de lärt sig. Eleverna kunde då berätta alla de saker som är viktigt att tänka på kring issäkerhet och de använde spontant de nya begrepp som jag jag skrivit upp på tavlan och som de tränat parvis på att använda. Vi diskuterade också vilka lässtrategier vi hade använt och hur de hjälpte oss att förstå denna text.

Jag upplevde detta som en mycket lyckad lektion med stor elevaktivitet. Jag tycker att vi nådde de mål jag satt upp för lektionen och jag tycker att det gick över förväntan att införliva de nya begreppen i elevernas ordförråd.


Här får ni ett smakprov hur man kan väva in både svenska, matematik och nya ord och begrepp med hjälp av REDSKAPSBINGO.